Min vardag i ord.

Usch ja... Grabbarna kämpar så gott, och ändå slutar det med höga siffror i arslet. Första halvlek spelade vi riktigt, riktigt bra men utan avbytare och flera skador är det inte lätt att möta serieledarna på bortaplan. Så med en man mindre på planen i andra halvlek rullade bakåtmålen in. Och jag blir så besviken. Jag vill samla alla elva killar i världens största kram och dumpa in i huvudet på var och en hur jäkla duktiga dem är! Jag vet dock inte hur uppskattat det är hos 15åriga killar...

Det är helt enkelt bara att bryta ihop och gå vidare, fokusera på nästa avspark som är om tre timmar. United är enda undantaget att hejja på rött! Och efter ikväll är det bara att ladda om för damlagsmatch imorgon... Och efter den är det bara att ladda om för ny match med grabbarna på måndag... Ja, vad är livet om inte fotboll?!