Min vardag i ord.

Ibland överraskar jag och min tidsoptimism mig själv. Jag vet att jag har hur mycket som helst att göra i skolan, men ändå säger jag "jamenvisst" när någon ringer och frågar om jag kan jobba. Jag tycker att det är så himla kul att jobba och därför vill jag inte tacka nej, och dessutom vet jag att det kommer bli ännu mer schemalagd tid i skolan efter jul och då kommer jag inte kunna jobba.

Men nu sitter jag här och försöker inbilla mig själv att jag är utvilad trots att jag har sovit med ett öga öppet hela natten. Med för mycket att tänka på sover jag som när det är fullmåne - dvs knappt alls!

Egentligen kan man säga att den här stunden, fram till klockan 10 idag, är min enda lediga på hela veckan, för sedan går allt i ett. Och denna lediga stund fördrivs från och med nu i duschen, vid diskhon och på väg till skolan.

Jag måste lära mig att säga ifrån... även till roliga saker!