ATT LEVA IMPULSIVT.

Ännu en gång har jag lyckats med det otänkbara.
Min mor och far är på semster helt ovetandes om vad som pågår hemma. Och när katterna, dvs mina föräldrar, är borta - dansar råttan, dvs jag, på bordet.

Igår tvingade jag med mig stackars Olle, Rasmus och Anna tillsammans med en hästtransport till Jursla för att hämta hem ett piano. Pianot som förövrigt i mina tankar har sett jättebra ut mot min bruna fondvägg i mitt rum. Det jag inte visste innan jag åkte och hämtade pianot var att det vägde omkring 300kg och att de förra ägarna bara hade två väg-alternativ ut från huset: en trapp eller en grässlänt. Hur som helst kom pianot välbehållet hem till mig och det har jag Olle och Rasmus och Anna att tacka för!

Problemet kvarstår dock. Pianot går inte in genom min smala dörr och tvingas därför stå mellan garderoberna i vår källare. Mig gör det inte så mycket, men jag tror dock att min mor kommer att ha vissa invändningar. Jag håller därför på att skriva en "mamma-låt" som en liten kompensation till vad jag ställt till med...

Nu har jag ju iallafall fått mitt efterlängtade piano!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0