Nu var det längesen
I helgen träffade jag mina äldsta barndomsvänner på en kväll som kom att bli en av de finaste på väldigt länge. Trots att vi lever helt olika liv i olika städer och inte har umgåtts på flera år så känns det ändå inte som att vi har varit ifrån varandra.
Minnen och känslor bubblade upp i form av både skratt och tårar och det är precis som att vi vet allt om varandra fast vi i själva verket knappt vet hälften av varandras liv idag. Man behöver liksom inte förklara eller motivera saker utan det äkta bara finns där.
Jag är så glad och tacksam för de barndomsvänner jag har. Utan dem hade jag varit en helt annan person och kanske inte alls blivit berikad med den trygga och fina uppväxt jag har haft.
Tusen kramar till Lisa, Emelie och Elin för en fantastisk kväll som garanterat snart görs om!
Igår var mamma och jag på vår årliga musikal, denna gång på Lilla Teatern. Alltid lika mysigt med mamma-tid!
Och nu ni, nu laddar vi för match. Efter två oavgjorda i rad känns det som att vi bara SKA vinna idag!
Tack snälla Cia för en jättetrevlig eftermiddag!
Det är så mysigt med mor-dotter samvaro, oavsett vad det gäller. Men det här är lite speciellt! Kram
